Under senare tid har begrepp som Värdebaserad vård respektive Personcentrerad vård fått allt större
spridning. Ett tecken i tiden är att Dagens Medicin i slutet av maj anordnar
temadagen ”Värdebaserad vård – en väg till den förnuftsbaserade vården?” Samtidigt
har regeringen och SKL istället valt att satsa på den personcentrerade vården,
något som SKL för övrigt tog beslut om vid 2015 års kongress. Här kommer ett
försök att korfattat reda ut de två begreppen.
Värdebaserad vår bygger på den forskning som bedrivits
av de amerikanska ekonomerna Michael Porter och Elizabeth Olmsted Teisberg.
Grundtanken är att det är goda vårdresultat snarare än mängden vård, t ex
antalet behandlingar, som ska ersättas. Värdet är hälsoutfallet i förhållande
till resursanvändningen, vilket är en klassisk definition på effektivitet. För
att detta ska vara möjligt är det nödvändigt att utveckla IT-baserade, tämligen
komplexa ersättningssystem.
Stockholms läns landsting (SLL) har använt sig
av denna modell inom ramen för några vårdval. SLL har dessutom tillsammans med
sex andra landsting/regioner bildat organisationen Sveus (”Nationell samverkan
för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården”). Enligt
uppgift har dock de deltagande huvudmännen valt att prioritera uppföljning
framför ersättningssystem.
Hur framgångsrik metoden är i praktiken är
omdiskuterat. Värt att notera är att det statliga stöd som tidigare utgått för
att utveckla värdebaserad vård har upphört. I början av året avslog regeringen
en ansökan om fortsatt stöd. Modellen har möjligen kommit i visst vanrykte som
en följd av att den introducerats i Sverige med stöd av Boston Consulting Group
till en inte oansenligt prislapp (nästan 37 miljoner) vid universitetssjukhusen
i Göteborg, Stockholm och Uppsala. Kritiker har även hävdat att upphandlingarna
skett utan konkurrens och i strid med LOU.
Förr våren träffade regeringen och SKL
överenskommelsen ”Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård”. Satsningen ”ska främja huvudmännens förutsättningar för utvecklad
tillgänglighet samt en mer patientcentrerad vård genom samordning, kontinuitet
och helhetssyn”. Sammantaget fick landsting och regioner för år 2015 dela på
995 miljoner för detta ändamål, ett belopp som till skillnad från den avvecklade
”kömiljarden” delades ut baserat på folkmängden och inte efter prestation
Att regeringen valt att satsa på den personcentrerade
vården är knappast överraskande. År 2011 bildades således Centrum för personcentrerad vård (GPCC) vid Göteborgs universitet med statligt stöd på 90
miljoner. GPCC har som övergripande mål att stödja och genomföra forskning inom
personcentrerad vård. Forskningen syftar till att skaffa kunskap om hur
långvarig sjukdom upplevs och hanteras av den enskilde, samt att implementera
och utvärdera personcentrerad vård.
Personcentrerad vård beskrivs av GPCC som ett
”partnerskap mellan patienter/anhöriga och professionella vårdgivare.
Utgångspunkten är patientens berättelse, som skrivs ner på ett strukturerat
sätt. Baserat på berättelsen och övriga undersökningar skrivs en
hälsoplan, som innehåller mål och strategier för implementering och kort- och
långsiktig uppföljning.”
En given fråga är vilken eller vilka modeller
som har de bästa förutsättningarna att överleva på sikt. I en kommande blogg
ska jag återkomma till frågan om det möjligen gått mode i olika modeller och
system för att utveckla hälso- och sjukvården men det får bli efter påsk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar