onsdag 23 mars 2016

Värdebaserad eller personcentrerad vård?


Under senare tid har begrepp som Värdebaserad vård respektive Personcentrerad vård fått allt större spridning. Ett tecken i tiden är att Dagens Medicin i slutet av maj anordnar temadagen ”Värdebaserad vård – en väg till den förnuftsbaserade vården?” Samtidigt har regeringen och SKL istället valt att satsa på den personcentrerade vården, något som SKL för övrigt tog beslut om vid 2015 års kongress. Här kommer ett försök att korfattat reda ut de två begreppen.

Värdebaserad vår bygger på den forskning som bedrivits av de amerikanska ekonomerna Michael Porter och Elizabeth Olmsted Teisberg. Grundtanken är att det är goda vårdresultat snarare än mängden vård, t ex antalet behandlingar, som ska ersättas. Värdet är hälsoutfallet i förhållande till resursanvändningen, vilket är en klassisk definition på effektivitet. För att detta ska vara möjligt är det nödvändigt att utveckla IT-baserade, tämligen komplexa ersättningssystem.

Stockholms läns landsting (SLL) har använt sig av denna modell inom ramen för några vårdval. SLL har dessutom tillsammans med sex andra landsting/regioner bildat organisationen Sveus (”Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården”). Enligt uppgift har dock de deltagande huvudmännen valt att prioritera uppföljning framför ersättningssystem.

Hur framgångsrik metoden är i praktiken är omdiskuterat. Värt att notera är att det statliga stöd som tidigare utgått för att utveckla värdebaserad vård har upphört. I början av året avslog regeringen en ansökan om fortsatt stöd. Modellen har möjligen kommit i visst vanrykte som en följd av att den introducerats i Sverige med stöd av Boston Consulting Group till en inte oansenligt prislapp (nästan 37 miljoner) vid universitetssjukhusen i Göteborg, Stockholm och Uppsala. Kritiker har även hävdat att upphandlingarna skett utan konkurrens och i strid med LOU.

Förr våren träffade regeringen och SKL överenskommelsen ”Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård”. Satsningen ”ska främja huvudmännens förutsättningar för utvecklad tillgänglighet samt en mer patientcentrerad vård genom samordning, kontinuitet och helhetssyn”. Sammantaget fick landsting och regioner för år 2015 dela på 995 miljoner för detta ändamål, ett belopp som till skillnad från den avvecklade ”kömiljarden” delades ut baserat på folkmängden och inte efter prestation

Att regeringen valt att satsa på den personcentrerade vården är knappast överraskande. År 2011 bildades således Centrum för personcentrerad vård (GPCC) vid Göteborgs universitet med statligt stöd på 90 miljoner. GPCC har som övergripande mål att stödja och genomföra forskning inom personcentrerad vård. Forskningen syftar till att skaffa kunskap om hur långvarig sjukdom upplevs och hanteras av den enskilde, samt att implementera och utvärdera personcentrerad vård.
Personcentrerad vård beskrivs av GPCC som ett ”partnerskap mellan patienter/anhöriga och professionella vårdgivare. Utgångspunkten är patientens berättelse, som skrivs ner på ett strukturerat sätt. Baserat på berättelsen och övriga undersökningar skrivs en hälsoplan, som innehåller mål och strategier för implementering och kort- och långsiktig uppföljning.” 

En given fråga är vilken eller vilka modeller som har de bästa förutsättningarna att överleva på sikt. I en kommande blogg ska jag återkomma till frågan om det möjligen gått mode i olika modeller och system för att utveckla hälso- och sjukvården men det får bli efter påsk! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar