onsdag 25 maj 2016

"7 ud av 10 telemedicinske projekt dumper"


För denna trista slutsats står forskningsledaren Kristian Kidholm vid universitetssjukhuset i Odense (Center for Innovativ Medicinsk Teknologi) enligt Dagens Medicin, som länkar till nedanstående nyhet från Danmarks radio

”I flertallet av vores undersøgelser har vi ikke fundet de gevinster ved telemedicin, vi trœde. Flere forbinder telemedicin med at spare penge, fordi patienterne ikke indlægges. Men det påstand holder ikke vand.”

Hanne Madsen, överläkare i lungmedicin vid samma sjukhus konstaterar att ”de telemedicinske løsninger ikke forhindrer genindlæggelse. Samtidigt koster telemedicin store summer. Men mange gange har telemedicin ingen effekt. Det er eksempelvis svært at hjælpe patienter med åndenød, når de sidder i hjemmet.”

För den som vill fördjupa sig ytterligare i ämnet kan jag rekommendera ett debattinlägg av samme Kidholm, där han efterlyser att samma krav på utvärdering ska ställas på telemedicin som för nya behandlingsmetoder. Den danska Sundhetsdatastyrelsen har för sin del tagit fram en särskild checklista för bedömning av telemedicinska tillämpningar.

Inte oväntat har debatten om telemedicin och dess för- och nackdelar tagit fart i Danmark. Till detta har även bidragit den uppseendeväckande nyheten att nio patienter dog i samband med försök med telemedicin för behandling av diabetiker med sår på fötterna, jämfört med bara en i kontrollgruppen. Totalt omfattade försöket 374 patienter. 

Efter journalgranskning och statistisk analys är det konstaterat att överdödligheten var statistiskt signifikant men det går inte att dra några säkra slutsatser om eventuella samband med den telemedicinska tillämpningen. I sanningens namn bör påpekas att danska media också rapporterar om positiva erfarenheter av telemedicin.

För egen del erinrar jag mig en brittisk studie för cirka ett decennium sedan. Mer än 10.000 telemedicinska projekt hittades vid en litteratursökning. En hel del av dessa visade på goda resultat men trots det var ett ytterst få som resulterade i uthållig klinisk tillämpning. Icke desto mindre är jag övertygad om att flera – och framgångsrika – distansöverbryggande lösningar kommer att se dagens ljus. Men samtidigt finns det all anledning att varna för övertro och alltför snabb spridning av nya tillämpningar utan att dessa först utsatts för kritisk granskning – oavsett om det handlar om vård på distans eller nya behandlingsmetoder i övrigt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar