Kommunbarometern - tilltagande personalbrist inom kommuner och landsting

Två gånger per år presenterar Konjunkturinstitutet (KI) den så kallade Kommunbarometern, som ger en bild av hur kommuner och landsting ser på sin ekonomiska situation och sysselsättning. Vårens upplaga ger en intressant bild av vilka svårigheter huvudmännen själva ser framför sig.

Landsting/regioner anser undantagslöst (100 %) att det för närvarande råder brist på personal. På frågan hur situationen ser ut om sex månader svarar 21 % att bristen kommer att öka medan 73 % tror att den kommer att vara oförändrad.

Vidare är bedömningen till 90 % att lönekostnaderna väntas öka nästa år jämfört med i år. Eftersom 66 % samtidigt tror att antalet årsarbetare  kommer att vara oförändrat eller minska (5 %) kan nog mellan raderna dra slutsatsen att kostnaderna per arbetad timme skjuter i höjden som en naturlig följd av nya avtal men också den löneglidning som alltid riskerar ta fart i en påtaglig bristsituation.

Även i övrigt förväntas kostnadsökningar med ett undantag där flertalet räknar med oförändrade läkemedelskostnader.

Kommunernas svar tecknar en delvis annan bild. Således räknar nästan 60 % med att antalet anställda väntas öka nästa år. Dessutom är det något färre (83 %) som uppger att det finns brist på personal.

Sätter man in siffrorna i ett historiskt perspektiv, det vill säga i förhållande till tidigare års barometrar ser man ett gemensamt mönster för såväl landsting som kommuner;

• Personalbristen blir allt tydligare samtidigt som förekomsten av övertalighet minskar dramatiskt

Att svårigheter med kompetensförsörjning är ett växande problem visste vi sedan långt tidigare. Däremot visar materialet att det inte finns någon enkel lösning på situationen. Samtidigt är det få huvudmän som är beredda att ta tjuren vid hornen och seriöst arbeta med plan B - det vill säga hur planera och organisera verksamheten utifrån det alternativa antagandet att antalet anställda kommer att minska snarare än öka.