fredag 21 oktober 2016

Artificiell intelligens - framtidens Shangri-La?


Gårdagens P 1-morgon innehöll  ett längre inslag på temat ”Kan en dator ge dig en diagnos?”.  Reportaget bygger på en intervju med Veli Mäkelä, ordförande i Health Tech Finland och VD för medicinteknikföretaget Planmeca. Han har stora förhoppningar på ”den nya digitala hälsotekniken där olika mätare hela tiden övervakar kroppsfunktioner” och där alla data ska kunna överföras till patientjournalen.

”Hans förhoppning är att artificiellt intelligenta datorer snart kan analysera de enorma mängder hälsoinformation som nu ska samlas ihop av sensorer som visar hur vi mår. Kanske också i kombination med vad vår arvsmassa visar. Liksom TV:s Dr. House, kan sedan datorerna förhoppningsvis ställa rätt diagnos, helst långt före vi själva känner att vi är sjuka så att livsstilsförändringar kan förbättra hälsan”

Om man ser bortom de starka kommersiella intressena – Google någon? – finns det anledning att refelktera inte bara över möjligheter utan också potentiella risker. Sådana finns och har belysts i många olika sammanhang. I en essä i Dagens Nyheter formulerar sig professorn i idé- och lärdomshistoria Karin Johannisson så här. ”Frisk, friskare friskat. Hälsa har blivit status och ängsligt söker vi tecken på ohälsa. Oro för sjukdom och larmrubriker om alltifrån svullna magar till svamp i kuddar gör oss sjuka” […] Förväntningarna på medicinen handlar inte längre bara om sjukdomsbot utan om att må bättre, känna sig bättre, se bättre ut och eliminera risker. Ett slags nollvision för kroppen.”

I antologin ”Hälsans styrning av arbetet” redovisades resultatet av en granskning av de dominerande hälsosajterna på Internet. Forskaren Peter Korp menar att sajterna ger uttryck för en slags ”hälsism” som ”utgör grunden för en mycket påtaglig medikalisering i den bemärkelsen att vardagliga problem definieras som potentiella hälsohot och vardagliga vanor som potentiella hälsoresurser.” I ärlighetens namn ska nämnas att detta skrevs år 2006 men slutsatsen känns mer aktuell än någonsin.

Det går enligt min mening inte att bortse från sannolikheten att människor utan egentliga symtom på ohälsa i allt större utsträckning söker sig till sjukvården för att den artificiella intelligensen (AI) identifierar potentiella framtida sjukdomsrisker. Professor Stephen Hawking säger i en intressant artikel i The Guardian att ”AI will be either the best or worst thing for humanity”.

Att algoritmer och AI i framtiden kommer att påverka oss alla liksom hälso- och sjukvården är uppenbart. Det finns dock all anledning i världen att ha ett konstruktivt kritiskt förhållningssätt när påståendena om olika digitala lösningars förträfflighet börjar likna löften om Shangri-La. Hittills har den medicinsk-tekniska utvecklingen (till vilket hälsoappar och s.k smarta klockor numera kan hänföras) skapat nya behandlingsmöjligheter och därmed också ökat behovet av efterfrågan på vård. Huruvida AI kommer att öka eller minska trycket på hälso- och sjukvården kan ingen med bestämdhet uttala sig om. I avvaktan på tydliga bevis på sistnämnda är det klokt att anta förstnämnda.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar