Gårdagens P 1-morgon innehöll ett längre inslag på temat ”Kan en dator ge dig en diagnos?”. Reportaget bygger på en
intervju med Veli Mäkelä, ordförande i Health Tech Finland och VD för
medicinteknikföretaget Planmeca. Han har stora förhoppningar på ”den nya
digitala hälsotekniken där olika mätare hela tiden övervakar kroppsfunktioner”
och där alla data ska kunna överföras till patientjournalen.
”Hans
förhoppning är att artificiellt intelligenta datorer snart kan analysera de
enorma mängder hälsoinformation som nu ska samlas ihop av sensorer som visar
hur vi mår. Kanske också i kombination med vad vår arvsmassa visar. Liksom TV:s
Dr. House, kan sedan datorerna förhoppningsvis ställa rätt diagnos, helst långt
före vi själva känner att vi är sjuka så att livsstilsförändringar kan
förbättra hälsan”
Om
man ser bortom de starka kommersiella intressena – Google någon? – finns det
anledning att refelktera inte bara över möjligheter utan också potentiella
risker. Sådana finns och har belysts i många olika sammanhang. I en essä i
Dagens Nyheter formulerar sig professorn i idé- och lärdomshistoria Karin
Johannisson så här. ”Frisk, friskare friskat. Hälsa har blivit status och
ängsligt söker vi tecken på ohälsa. Oro för sjukdom och larmrubriker om alltifrån
svullna magar till svamp i kuddar gör oss sjuka” […] Förväntningarna på
medicinen handlar inte längre bara om sjukdomsbot utan om att må bättre, känna
sig bättre, se bättre ut och eliminera risker. Ett slags nollvision för
kroppen.”
I
antologin ”Hälsans styrning av arbetet”
redovisades resultatet av en granskning av de dominerande hälsosajterna på
Internet. Forskaren Peter Korp menar att sajterna ger uttryck för en slags
”hälsism” som ”utgör grunden för en mycket påtaglig medikalisering i den bemärkelsen
att vardagliga problem definieras som potentiella hälsohot och vardagliga vanor
som potentiella hälsoresurser.” I ärlighetens namn ska nämnas att detta skrevs
år 2006 men slutsatsen känns mer aktuell än någonsin.
Det
går enligt min mening inte att bortse från sannolikheten att människor utan
egentliga symtom på ohälsa i allt större utsträckning söker sig till sjukvården
för att den artificiella intelligensen (AI) identifierar potentiella framtida
sjukdomsrisker. Professor Stephen Hawking säger i en intressant artikel i The Guardian att ”AI will be either the best or worst thing for humanity”.
Att
algoritmer och AI i framtiden kommer att påverka oss alla liksom hälso- och
sjukvården är uppenbart. Det finns dock all anledning i världen att ha ett
konstruktivt kritiskt förhållningssätt när påståendena om olika digitala
lösningars förträfflighet börjar likna löften om Shangri-La. Hittills har den
medicinsk-tekniska utvecklingen (till vilket hälsoappar och s.k smarta
klockor numera kan hänföras) skapat nya behandlingsmöjligheter och därmed också ökat
behovet av efterfrågan på vård. Huruvida AI kommer att öka eller minska trycket
på hälso- och sjukvården kan ingen med bestämdhet uttala sig om. I avvaktan på
tydliga bevis på sistnämnda är det klokt att anta förstnämnda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar