Insikten om att mantrat ”attraktiv arbetsgivare”
inte räcker till för att sluta gapet mellan efterfrågan på respektive utbudet
av vårdpersonal börjar så smått sprida sig. Allt fler inser att det krävs ett
mer radikalt nytänkande för att hantera problemet – det jag brukar kalla Plan
B.
Ett tydligt exempel är den överenskommelse som
träffades mellan SKL och Kommunal i början av mars. Parterna har således enats
om att det behövs såväl undersköterskor som vårdbiträden inom äldreomsorgen och
hälso- och sjukvården. Därmed har Kommunal övergett sitt tidigare motstånd mot
biträdesrollen, något som man sett som ett sätt för arbetsgivaren att undergräva
undersköterskornas arbetsinnehåll, sänka utbildningskraven och hålla nere
lönerna.
Samtidigt kan organisationen glädja sig över att
SKL gått med på att en tydlig modell för yrkesutveckling för vårdbiträde,
undersköterska och undersköterska med specialistutbildning tas fram. Vidare är
man överens om att stödja förslaget (se min blogg 7/4) att tillsätta en
utredning för att utreda förutsättningarna att göra undersköterska till en
skyddad yrkestitel – det vill säga legitimation.
Min egen tolkning är att uppgörelsen också
innebär att satsningen på så kallade vårdnära tjänster får en mer fast grund
att stå på.
Mindre nöjda med utvecklingen är Vårdförbundets
vars vice ordförande Johan Larson vid en hearing inför riksdagens socialutskott
hävdade att de landsting som prövar att ersätta sjuksköterskor med annan
personal spelar ”rysk roulette med patienternas liv”. Klart är - trots
vårdförbundets motstånd - att allt fler vårdgivare prövar sig fram på den här
vägen. Det gagnar knappast vårdförbundets sak att ta till argument – ”rysk
roulette – som på arbetsgivarsidan uppfattas som minst sagt överdrivna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar