Den starka betoningen på primärvårdens roll i
betänkandet ”Effektiv vård” (SOU 2016:2) har genomgående mötts med välvilliga
instämmanden. Kanske hade en och annan trott att det skulle gå snabbt att gå
från ord till handling men det var i så fall en något optimistisk förhoppning.
Någon särskild primärvårdssatsning återfinns
således inte i vårdbudgeten. Istället går vårdens förstärkningsresurser till
att stärka kvinnors hälsa och förlossningsvården samt till barn- och
ungdomspsykiatrin.
Den mer konkreta statliga åtgärden baserat på
utredningen blev istället en ny dito. Kommittédirektiven har det långa namnet
”Samordnad utveckling för en modern jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården”.
Den särskilda utredaren ska bland annat
”fördjupa analyserna av förslag i betänkandet Effektiv vård”. Det gäller att
hålla många bollar i luften, utredaren ska särskilt beakta följande förslag
- förändring av grundläggande styrande principer för vårdens organisering
- att sluten vård kan ges på annan plats än vårdinrättning
- ett nationellt utformat uppdrag för primärvården
- en professionsneutral vårdgaranti och en ändrad tidsfrist för medicinsk bedömning
- resursöverföring från sjukhusvård till primärvård
Möjligen kan man hoppas att den som väntar på
något gott inte kan vänta för länge. Senast den 9 juni i år ska en
delredovisning redovisas. Därefter - senast den i juni 2018 - ska en nationell
plan, ”där primärvården är utgångspunkten för ökad närhet till patienten”
lämnas till Socialdepartementet. Slutredovisningen ska ske senast den 31 mars
2019.
För egen del har jag svårt att tolka beslutet på
annat sätt än att förslagen i Effektiv vård var alltför yviga och allmänt
hållna för att kunna ligga till grund för snabba statliga insatser. Underkänt
med andra ord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar