Obamacare efter Trumps triumf

I en blogg den 11 oktober gav jag mig på en förutsägelse av vad som kommer att hända med Obamacare (Affordable Care Act – ACA) efter presidentvalet den 8 november. Det borde jag inte ha gjort. Min bedömning var nämligen att kongressen även efter valet skulle vara så splittrad att alla radikala förändringar skulle blockeras på samma sätt som hittills.

Valet av Donald Trump som USA:s 45:e president var lika överraskande för flertalet som förhållandet att republikanerna lyckades behålla majoriteten i såväl representanthus som senat. Helt nya möjligheter öppnar sig nu med en republikansk president i kombination med en kongress med republikanskt styre i båda kamrarna.

Därmed ligger vägen – helt i strid med vad jag trodde – öppen för att sätta spiken i kistan för Obamacare. Republikanerna i kongressen har sedan ACA:s tillkomst fattat ett 60-tal beslut för att få lagen upphävd som dock samtliga avvisats av Barack Obama med stöd av presidentens vetorätt

Partiets valplattform från i somras klargör tydligt förväntningarna att en republikansk president redan dag 1 (”on the first day in office”) efter installationen i januari 2017 tar beslut om att påbörja avvecklingen. ”Varje ärlig agenda för att förbättra hälso- och sjukvården måste börja med att börja avveckla ACA.”

Helt enkel blir dock inte processen. För att rakt av upphäva lagen skulle det krävas en kvalificerad majoritet i senaten genom att minst 60 senatorer röstar för förslaget, något som är helt utopiskt med tanke på att republikanerna bara förfogar över 51 av 100 ledamöter.

Istället kommer ACA successivt att urholkas genom en rad beslut som pulveriserar olika delar av lagen, något man med fog kan beskriva som ett flerårigt krypskytte. Till saken hör att republikanerna är starka motståndare mot lagen utan att för skull ha en klar bild av vad som ska komma istället. Dessutom finns det en klar sannolikhet för att stridande viljor inom partiet kan ha svårt att enas om annat än att man är mot allt vad Obamacare heter. Tea-party-rörelsens förespråkare har ju inte tvekat att ta heder och ära av sina republikanska partikamrater under senare år.

I ett avseende kommer man dock att kunna enas – kvinnors rätt till abort ska inskränkas i största möjliga utsträckning . På den punkten kommer den republikanska valplattformen att vara styrande. Den stadgar bland annat att skattebetalarna inte ska vara tvingade att finansiera sådana ingrepp och all statlig finansiering eller subvention av aborter ska upphöra och förbjudas. Samvetsklausuler ska dessutom införas som gör att såväl vårdpersonal som sjukvårdsorganisationer får rätt att neka att utföra aborter.

Tyvärr får man förmoda att detta kommer att inspirera abortmotståndare också på den här sidan Atlanten. I övrigt har jag svårt att se att den europeiska kontexten påverkas nämnvärt av Trumps sjukvårdspolitik – även om min kristallkula av naturliga skäl känner sig lite skamfilad just nu.