Riksrevisionen om sjukskrivning som riskfaktor för ohälsa

Det har länge varit känt – eller i vart fall hävdats - att det har sina risker med att vara sjukskriven. Erfarenheten visar tydligt att sannolikheten för att permanent hamna utanför arbetslivet har ett starkt samband med sjukskrivningens längd. Samtidigt är det vetenskapliga kunskapsläget inom området tämligen klent.

Därför är det särskilt intressant att ta del av riksrevisionens granskningsrapport ”Är sjukskrivning bra för hälsan?”. Även om myndigheten av kända skäl har ett något skamfilat anseende just nu ger studien ett gediget intryck, samtidigt som den tillför värdefull ny kunskap.

Nedanstående slutsatser bygger på en granskning av drygt 5 000 långtidssjukskrivna varav vissa beviljades fortsatt sjukpenning medan andra fick avslag. De två grupperna var i övrigt helt jämförbara vilket gjorde det möjligt att jämföra konsekvenserna av fortsatt respektive avbruten sjukskrivning.

·      Ett nekande av fortsatt sjukskrivning minskade sannolikheten att inom tre år ha lämnat arbetsmarknaden med stöd av sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare under begreppet förtidspension) med 40 procent

·      Arbetsinkomsten ett år efter avslaget var högre än för de som erhöll fortsatt sjukskrivning

·      Inget tyder på att nekad sjukskrivning skulle påverka individens hälsa negativt. Inga skillnader kunde noteras för de två grupperna med avseende på vård- och läkemedelskonsumtion, mortalitet eller olika hälsomått

Riksrevisionens bedömning är att ”en strikt bedömning av rätten till sjukpenning ger upphov till positiva effekter på såväl individ- som samhällsnivå” Särskilt intressant i mitt tycke är slutsatsen att detta skulle kunna leda ”till ett mer jämställt uttag från sjukförsäkringen. Det beror på att kvinnor är sjukskrivna mer än män och på att de vid ett nekande av sjukpenning minskar sin framtida sjukfrånvaro mer än män”.