Bristande förtroende för svensk hälso- och sjukvård i internationell studie

Myndigheten Vårdanalys publicerar varje år den svenska delen av den internationella IHP-undersökningen (International Health Policy Survey), som genomförs av den amerikanska stiftelsen The Commonwealth Fund.  2016 års undersökning har vänt sig till befolkningen (18 år och äldre). Totalt har drygt 7 100 svenskar besvarat enkäten. Resultatet kan jämföras med tio andra länder som också deltar (Australien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Nya Zeeland, Norge, Schweiz, Storbritannien och USA).

Årets studie visar enligt myndigheten ”att Sverige har svaga resultat på flera viktiga områden så som tillgänglighet, information, delaktighet och samordning”. I Tyskland och Schweiz ansvar över 95 % att den övergripande kvaliteten på sjukvården är god. I botten återfinns USA (58%), Sverige (74 %) och Kanada (77%).

Dessutom sjunker svenskarnas förtroende för vården. Andelen som tycker att ”hälso- och sjukvårdssystemet på det hela taget fungerar bra och endast mindre förändringar krävs för att det ska fungera bättre” har minskat avsevärt sedan 2010 – från 44 %  år 2010 respektive 43 % år 2013 till 31% i årets undersökning. Även här det bara USA som är sämre med sina 19%. I topp hittar vi Tyskland (60 %), Norge (59 %)  och Schweiz (58 %),

Samma trend kunde för övrigt noteras i 2015 års studie där de svarande utgjordes av läkare i primärvården. Vårdanalys konstaterar att ”undersökningen visar något av en paradox i svensk hälso- och sjukvård – de svenska patienterna har i många avseenden sämre erfarenhet av vården än patienterna i övriga länder, samtidigt som andra studier visar att Sverige har medicinska resultat som står sig väl i en internationell jämförelse.”

Kort om de svenska resultaten i övrigt i förhållande till utfallet i övriga länder.

• Få patienter avstår från vård på grund av kostnaden
• Betydligt färre svenskar har en fast läkarkontakt
• Svenska patienter upplever en sämre tillgänglighet till såväl primärvård som specialistsjukvård och akutsjukvård
• Svenska patienter med kronisk sjukdom är mindre delaktiga i vård och behandling

Årets rapport bekräftar att Sverige fortsätter att i jämförelse med andra länder uppvisa tydliga brister vad gäller tillgänglighet, information, delaktighet och koordinering. Varför det är på det sättet ger studien inget svar på – här får vi vänta på en fördjupad analys av de svenska resultaten som Vårdanalys kommer med under 2017. Min egen teori är att bristerna i detta avseende sannolikt i inte obetydlig utsträckning kan antas bero på primärvårdens svaga ställning i förhållande till sjukhusspecialiteterna.

Mer uppseendeväckande är minskningen av antalet svenska respondenter som tycker att vårdsystemet på det hela fungerar bra. Här kan man verkligen tala om ett ras - från drygt 40 % till 31 % på bara ett par år. Om detta inte bara är en tillfällighet utan speglar en reell och påtaglig försämring i svenskarnas tilltro till den egna hälso- och sjukvården är det ingen tvekan om att det krävs förtroendeskapande insatser.

Svenska distriktsläkares åsikter om vården i ett internationellt perspektiv

Sverige deltar sedan 2009 i den årliga undersökningen International Health Policy Survey (IHP). Studien gör det möjligt att jämföra utvecklingen i Sverige med ett antal andra länder (Australien, Kanada, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA).

I den senaste studien har drygt 2.900 svenska primärvårdsläkare besvarar IHP-enkäten. Resultatet redovisas i rapporten ”Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv” utgiven av myndigheten Vårdanalys. Det finns en hel del matnyttigt i materialet, allra helst tack vara möjligheten att jämföra med läkares åsikter i övriga länder.

Här är några av slutsatserna.

·      Sverige hamnar långt ner vad gäller återkoppling från specialistsjukvården till läkarna i primärvården efter att deras patienter besökt sjukhusspecialist

·      I Sverige och Storbritannien svarar 88 % att de regelbundet mäter patienters nöjdhet och upplevelse av vården. Det är en mycket större andel än i andra länder

·      I ett internationellt perspektiv anser svenska läkare att tillgängligheten till besök på vårdcentral är låg. Endast fyra av tio anger att alla eller nästan alla patienter kan få ett läkarbesök inom 48 timmar. I flera andra länder anser åtta av tio läkare att det är möjligt

·      Svenska läkare ligger i topp i fråga om hur många minuter som ett rutinbesök tar i genomsnitt (23). I andra änden av skalan återfinns Nederländerna och Storbritannien (11) samt Tyskland (10). Sverige utmärks av färre men längre läkarbesök. Samtidigt är en liten andel av de svenska läkarna nöjda med den tid de kan ägna åt varje patient.

·      Svenskarna går mer sällan till doktorn jämför med andra länder

·      Läkarna i såväl Sverige som andra länder ganska nöjda med sitt arbete. Däremot är Sverige ett av de länder där störst andel anser att kvaliteten har försämrats under de senaste tre åren. År 2010 angav 40 % av de svenska läkarna att hälso- och sjukvårdssystemet i stort sett fungerar bra. I årets studie har denna siffra sjunkit till knappt 20 %

Vårdanalys konstaterar att den svenska hälso- och sjukvårdens organisation skiljer sig från övriga länder. Sverige har en mindre andel specialister i allmänmedicin än andra länder. Utmärkande för svensk primärvård är också ett brett uppdrag och tillgång till flera andra yrkeskategorier. I många andra länder är primärvården baserad på mindre mottagningar med huvudsakligen allmänläkarkompetens.

Det återstår att se som svensk hälso- och sjukvård kommer att närma sig andra länder eller behålla sin särart. Några tydliga tecken på att svensk primärvärd är på väg i en annan och ny riktning är enligt min uppfattning svåra att se. Framtidens utmaningar kommer att kräva förändringar – frågan är bara hur de ska utformas?