Brittisk vårdskandal – stora mängder medicinsk information försvunnen i cyberspace

Fem hundra NHS-patienter kan ha drabbats av allvarliga vårdskador som en följd av att mer än 500 000 testresultat, brev och annan medicinsk information som skickats mellan primärvård och sjukhus åren 2011 - 2016 aldrig nått mottagaren. Korrespondensen har enligt the Guardian lagts på hög i ett datavaruhus istället för att levereras till mottagarna. Misstaget har begåtts av företaget NHS Shared Business Services (NHS SBS), som ägs av det franska företaget Sopra Seria tillsammans med NHS. Inte oväntat har det inträffade inspirerat Labouroppositionen att kritisera samarbetet med privata aktörer.

Nu pågår ett mycket omfattande arbete med att följa upp konsekvenserna av den utebliva informationen. I nuläget är det omöjligt att bedöma vad det hela kommer att kosta i anseende och, får man förmoda, skadestånd till drabbade patienter. Möjligen kan man förundras över att ingen reagerade på ett tidigt stadium när t.ex remisser aldrig besvarades eller när patienter skrevs ut från sjukhus utan att relevant medicinsk information delgavs patientens GP.

På Sopra Serias svenska hemsida kan man läsa att ”Oavsett vad vi ska leverera, så ska våra kunder känna sig trygga med att vi levererar som utlovat och att vår kompetens bidrar till att generera verkligt värde. Enkla principer. Men de fungerar. Både för oss och våra kunder.” Känns tryggt att veta.

Kan man lita på Google?

Brittiska The Guardian har uppmärksammat att ett dotterbolag till Google (DeepMind) har fått tillgång till journaluppgifter för mer än 1,6 miljoner patienter som behandlats vid tre sjukhus i London. DeepMind bildades 2010 av tre entreprenörer och köptes av Google 2014. Företaget bedriver framför allt utvecklingsverksamhet inom AI (artificiell intelligens) för spelmarknaden men har nu tagit steget in i sjukvården.

Samarbetet med NHS innebär att företaget utvecklar algoritmer som på ett tidigt stadium ska varna sjukvården om patienter med njurbesvär riskerar att försämras. Företaget får tillgång till en rad känsliga patientuppgifter, till exempel om HIV, drogmissbruk och aborter. Kritikerna ställer sig frågan varför DeepMind behöver all denna information.

Företrädare för njursjukvården ser däremot stora fördelar med samarbetet och framhåller att många av de 40.000 dödsfallen årligen i Storbritannien på grund av njursvikt borde kunna undvikas med hjälp av det varningssystem som nu ska utvecklas. Företrädare för NHS påpekar för sin del att det finns mer än 1.500 andra företag och organisationer som NHS samarbetar med och som har tillgång till uppgifter av det här slaget.

Att Google, Apple och andra amerikanska it-företag ser en stor potential för att utveckla applikationer för sjukvården är väl känt sedan tidigare. Utvecklingen är dock ännu i sin linda och vartåt det hela barkar är ännu för tidigt att säga.

Om man kan lita på Googles hantering av sekretesskänsliga uppgifter må det råda delade meningar om. Däremot kan man lita på att det inte är altruism som gjorde att Google betalade uppskattningsvis mellan  4 och 5  miljarder kronor (exakt summa är inte offentliggjord) för DeepMind eller att företaget har ett stort intresse för hälso- och sjukvårdsappar.

Lästips - "This is the NHS"

Ett litet lästips för den som vill ta del av andra länders erfarenheter. The Guardian följer i en serie artiklar under en månad den brittiska sjukvården under rubriken ”This is the NHS”. Det rör sig enligt tidningen om den mest ambitiösa granskning som The Guardian gjort. Ambitionen är att ge en bild av vården ur en rad olika aspekter – såväl positiva som negativa.

Att det finns mycket att båda granska och belysa råder det ingen tvekan om. NHS är således en av världens fem största arbetsgivare – tillsammans med giganter som det amerikanska försvarsdepartementet, McDonald´s, Walmart och den kinesiska armén.

Tidpunkten för granskningen är väl vald eftersom NHS står inför sin sedvanliga vinterkris med influensa, brist på vårdplatser samt överfulla akutmottagningar med långa väntetider. 

Mest sjuka äldre, vacklande landstingsekonomi och deppiga sjukhusläkare

Statskontoret har utvärderat regeringens satsning på de mest sjuka äldre (multisjuka som de ibland också kallas). Under femårsperioden 2010-2014 avsattes totalt 3,8 miljarder i bidrag till kommuner och landsting för att stärka ett systematiskt arbetsätt i vård och omsorg. Till det positiva hör slutsatsen att ”förutsättningarna för arbetet med de mest sjuka äldre har förbättrats”.

Samtidigt konstateras att ”vården och omsorgen inte i någon större utsträckning blivit mer sammanhållen, det vill säga […] är individanpassad och samordnad över specialitets- och organisationsgränser”. Inte heller är varaktigheten i förbättringsarbetet säkerställt.

Vidare bedömer myndigheten att ”rätt utformade prestationskrav kan stärka styreffekten av en satsning” – dock med ett inte oviktigt tillägg. ”Prestationsersättning är däremot inte lämplig när kunskapen om orsakssambanden är låg. Detta gäller för resultatindikatorerna för sammanhållen vård och omsorg”.

Den ekonomiska utvecklingen för många landsting/regioner är inte direkt lysande, åtminstone ur skattebetalarnas perspektiv. Dagens medicin talar om ”stålbad” i flera landsting. Problemet är i hög grad förknippat med hälso- och sjukvårdens kostnadsutveckling. Således berättar SvD att Danderyds sjukhus ligger särskilt illa till i det här avseendet. För att få ner kostnaderna inför 2016 till en acceptabel nivå sätter landstinget nu in en ”överrock”. På åtta veckor ska konsultföretaget Cap Gemini analysera läget och komma med åtgärdsförslag.

Ett annat oroande inslag är det kraftiga fördyringar som drabbat flera investeringar i arbetet med att modernisera sjukhus som börjar ha ganska många år på nacken. Ett aktuellt exempel är Akademiska i Uppsala där en budgeterad kostnad på 1,8 miljarder, så sent som i juni i år kalkylerades bli cirka en halv miljard dyrare. Knappt två månader senare hade summan stigit med ytterligare 100 miljoner vilket fick landstingsledningen att gå i taket. Projektet är nu tillfälligt stoppat, samtidigt som den ansvariga förvaltningsdirektören fått sparken.

Jag avslutar med ännu en dyster nyhet, hämtad från The Guardian. Tidningen refererar resultatet av en enkät som riktades till drygt 800 erfarna engelska sjukhusläkare (svarsfrekvens 81 %). Åtta av tio svarande uppgav att de hade funderingar att gå i tidig pension som ett direkt resultat av pressen i arbetet. Drygt 70 % angav att stressen negativt påverkat den egna hälsan och medfört sjukdomar depression, typ-2 diabetes, högt blodtryck och magsår eller stroke. Nog kan man bli deprimerad för mindre …