Brittisk vårdskandal – stora mängder medicinsk information försvunnen i cyberspace

Fem hundra NHS-patienter kan ha drabbats av allvarliga vårdskador som en följd av att mer än 500 000 testresultat, brev och annan medicinsk information som skickats mellan primärvård och sjukhus åren 2011 - 2016 aldrig nått mottagaren. Korrespondensen har enligt the Guardian lagts på hög i ett datavaruhus istället för att levereras till mottagarna. Misstaget har begåtts av företaget NHS Shared Business Services (NHS SBS), som ägs av det franska företaget Sopra Seria tillsammans med NHS. Inte oväntat har det inträffade inspirerat Labouroppositionen att kritisera samarbetet med privata aktörer.

Nu pågår ett mycket omfattande arbete med att följa upp konsekvenserna av den utebliva informationen. I nuläget är det omöjligt att bedöma vad det hela kommer att kosta i anseende och, får man förmoda, skadestånd till drabbade patienter. Möjligen kan man förundras över att ingen reagerade på ett tidigt stadium när t.ex remisser aldrig besvarades eller när patienter skrevs ut från sjukhus utan att relevant medicinsk information delgavs patientens GP.

På Sopra Serias svenska hemsida kan man läsa att ”Oavsett vad vi ska leverera, så ska våra kunder känna sig trygga med att vi levererar som utlovat och att vår kompetens bidrar till att generera verkligt värde. Enkla principer. Men de fungerar. Både för oss och våra kunder.” Känns tryggt att veta.

Om vårdplatsdebatt i UK, effektivare utskrivning från sjukhus, förändringsarbete och läkarmedverkan samt bloggtips om akutläkare

Årets sista blogg får ett något blandat innehåll. I avvaktan på nya infallsvinklar under 2017 vill jag passa på att tillönska mina läsare

Ett Gott Nytt År

Vårdplatsdebatt i Storbritannien

I Storbritannien är vårdplatsdiskussionen minst lika aktuell och högljudd som i Sverige. I oktober kunde The Telegraph berätta att det finns långtgående planer inom NHS på att ytterligare minska antalet vårdplatser och lägger ner ett betydande antal akutmottagningar. Bakgrunden till de drastiska åtgärderna är såväl ett rekordstort budgetunderskottet som personalbrist (och ett växande beroende av bemanningsföretag).

Till saken hör att under det senaste decenniet har mer än var fjärde vårdplats försvunnit. Storbritannien har enligt OECD-statistiken (år 2014) 2,7 vårdplatser per 1 000 invånare vilket är marginellt mer än Sverige (2,5). Och precis som i vårt land är det många, inte minst bland vårdpersonal och patientorganisationer, som är oroade inför utvecklingen.

Till de som går mot strömmen hör dock professorn och chefssjuksköterskan inom NHS England Jane Cumming.  I en intervju i samma tidning nyligen (27/12) hävdade hon att det skulle vara bättre och effektivare att satsa pengarna på att vårda fler i eget hemmet istället för i dyra sjukhussängar.

Effektivare utskrivning från sjukhus

Regeringen har i dagarna (20/12), ett drygt halvår senare än tidigare aviserat, i en lagrådsremiss föreslagit att en lag om utskrivning från sjukhus ska ersätta den nuvarande betalningsansvarslagen. Förslaget följer vad jag kan se i stora delar förslagen i Göran Stiernstedt utredning ”Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård” (SOU 2015:20).

Kommentarerna har framför allt skjutit in sig på att det kommer att ställas betydligt tuffare krav på snabba insatser från kommunernas sida. Om inte kommunerna och landstinget/regionen kommer överens om något annat kommer betalningsansvar att inträffa redan efter 3 dagar mot dagens 5 vardagar. Ännu större blir förändringen för psykiatrisk vård (inklusive rättspsykiatrisk vård) där den tidsgränsen för närvarande är 30 vardagar.

Till saken hör dock att förslaget också ställer mycket tydliga krav på insatser från primärvårdens sida som måse vara uppfyllda om betalningsansvaret ska träda i kraft. Jag återkommer med en närmare analys när propositionen kommer, även om jag har svårt att tro att lagrådsremissen ger upphov till några större ändringar av förslaget.

Förändringsarbete och läkarmedverkan

”Om ett förändringsarbete inom sjukvården ska lyckas måste ledningen få med sig läkarna”. För slutsatsen står forskaren Thomas Andersson vid Högskolan i Skövde enligt en artikel i Läkartidningen. Slutsatsen bygger på studier av utvecklingsprojekt i sjukvården som beskrivs som lyckade.

Även om underlaget är tämligen magert - tre fallstudier – stämmer slutsatserna väl med min egen praktiska erfarenhet som chef  (och icke läkare) inom hälso- och sjukvården i mer än 20 år varav drygt 10 som sjukhusdirektör. Dock med ett viktigt tillägg – läkarkåren är ingalunda en enhetlig grupp med samma åsikter vare sig det gäller till exempel organisation eller prioritering och resursfördelning mellan olika verksamheter och insatser. Inte sällan uppstår det starka motsättningar mellan läkare som är förespråkare respektive motståndare till olika former av förändringar.

Mer om akutläkare

I min förra blogg tog jag upp frågan om akutläkare, mot bakgrund av Uppsala läns landsting nygamla satsning på den nya specialiteten. Vill passa på att tipsa om ett blogginlägg av anestesiologen Nicholas Aujaly i detta ämne.

Stålbad väntar krisande NHS

I flera tidigare bloggar har jag berättat om hur engelska NHS pressas av såväl personalbrist som stora budgetöverskridanden. Utvecklingen har fortsatt att gå åt fel håll och ny väntar dramatiska förändringar enligt en artikel i The Telegraph (”NHS takes axe to hospital units amid financial crisis”).

Arbetet med att ta fram en åtgärdslista pågår för fullt. Några sjukhus kommer att avvecklas, ett antal akutmottagningar kommer att stängas samtidigt som vissa verksamheter centraliseras till färre sjukhus, framför allt för reumatologisk och urologisk vård.

Chris Hopson, chef för utförarorganisationen NHS Providers betonar situationens allvar. ”Vi står inför ett enormt ekonomiskt underskott som är det största i NHS historia. Samtidigt har vi en stor brist på läkare och sjuksköterskor inom strategiska områden vilket medför att vi helt enkelt måste dra ner på servicen”.

Ett exempel på det snare är att ett par sjukhus inte längre tar emot barn på akutmottagningen eftersom de inte kan garantera patientsäkerheten. Fortsättning lär med all säkerhet följa…

Brist på personal och beroendet av bemanningsföretag - "same old story"

Lagom inför semestrarna droppar nyheterna om problemen med personalförsörjningen tätt – och då handlar det inte bara om stundande sommarsjukvården. Här några axplock ur den minst sagt rikhaltiga skörden.

I förra veckan presenterade Arbetsförmedlingen rapporten ”Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016” med bedömningen att bristen på arbetskraft fortsätter att öka. ”Bland de offentliga arbetsgivarna finns redan idag verksamheter som har svårt att expandera till följd av bristen på arbetskraft […] Bristen på utbildad arbetskraft är störst inom landstingen där den legat på en konstant hög nivå under flera års tid.”

SVT refererar prognoser från SCB som förutspår ett växande brist på specialistsjuksköterskor. ”Bristen på specialistsjuksköterskor skapar stora problem för den svenska vården, med stängda vårdplatser, överbeläggningar och larm om äventyrad patientsäkerhet som följd.” Dessutom påpekar SCB att nästan hälften av dagens sköterskor kommer att pensioneras inom en tioårsperiod.

Samtidigt meddelar SKL att man nu intensifierar arbetet med att ”utreda, analysera och föreslå åtgärder inom en rad områden för att minska beroendet av inhyrd personal.” Den totala kostnaden för bemanningspersonal inom landsting och regioner uppgår nu till cirka 4 miljarder och har ökat med 1,3 miljard från 2012 till 2015.

För egen del hade jag förmånen att lyssna på när tunga företrädare för SKL i september 2013 – i anslutning till den nationella primärvårdskonferensen – presenterade ett utspel där man utlovade snabba och effektiva insatser för att komma till rätta med just denna företeelse. Av dessa stolta ambitioner finns inga spår kvar vad jag kanse, så det är väl bara att önska organisationen lycka till inför denna nygamla satsning. Skam den som ger sig!

Kanske är det en viss om än klen tröst att det står lika illa till på andra håll i dessa avseenden. Således återfinns åtgärder för att komma till rätta med det växande beroendet av bemanningsföretag högt på agendan i Storbrittannien. The Guariden rapporterar att bristen på narkosläkare inom NHS blir allt större. Tre av fyra sjukhus är idag beroende av inhyrda läkare för att klara den anestesiologiska verksamheten och just nu finns det inget som tyder på någon markant förbättring – snarare tvärtom.

Huruvida sjukvården i England skulle drabbas om det blir Brexit är annars den hetaste sjukvårdfrågan just nu. Fast det är, som det brukar heta, en helt annan fråga som jag nog gör bäst i att lämna därhän.

Kan man lita på Google?

Brittiska The Guardian har uppmärksammat att ett dotterbolag till Google (DeepMind) har fått tillgång till journaluppgifter för mer än 1,6 miljoner patienter som behandlats vid tre sjukhus i London. DeepMind bildades 2010 av tre entreprenörer och köptes av Google 2014. Företaget bedriver framför allt utvecklingsverksamhet inom AI (artificiell intelligens) för spelmarknaden men har nu tagit steget in i sjukvården.

Samarbetet med NHS innebär att företaget utvecklar algoritmer som på ett tidigt stadium ska varna sjukvården om patienter med njurbesvär riskerar att försämras. Företaget får tillgång till en rad känsliga patientuppgifter, till exempel om HIV, drogmissbruk och aborter. Kritikerna ställer sig frågan varför DeepMind behöver all denna information.

Företrädare för njursjukvården ser däremot stora fördelar med samarbetet och framhåller att många av de 40.000 dödsfallen årligen i Storbritannien på grund av njursvikt borde kunna undvikas med hjälp av det varningssystem som nu ska utvecklas. Företrädare för NHS påpekar för sin del att det finns mer än 1.500 andra företag och organisationer som NHS samarbetar med och som har tillgång till uppgifter av det här slaget.

Att Google, Apple och andra amerikanska it-företag ser en stor potential för att utveckla applikationer för sjukvården är väl känt sedan tidigare. Utvecklingen är dock ännu i sin linda och vartåt det hela barkar är ännu för tidigt att säga.

Om man kan lita på Googles hantering av sekretesskänsliga uppgifter må det råda delade meningar om. Däremot kan man lita på att det inte är altruism som gjorde att Google betalade uppskattningsvis mellan  4 och 5  miljarder kronor (exakt summa är inte offentliggjord) för DeepMind eller att företaget har ett stort intresse för hälso- och sjukvårdsappar.

Rapport med krav på effektivare sjukhusvård i England

NHS-sjukhusen i England slösar bort stora summor varje år på grund av ineffektivt utnyttjande av personalen, ett allt för stort beroende av bemanningsföretag samt onödigt dyra inköp. Till detta kommer att cirka 8.500 vårdplatser varje dag är blockerade av medicinskt färdigbehandlade patienter som inte kan skrivas ut på grund av brister i andra delar av vård- och omsorgssystemet.

För dessa slutsatser står medlemmen av överhuset Lord Carter of Coles (Labour) som på regeringens uppdrag svarat för en fristående granskning av den engelska sjukhusvården. I sin slutrapport ”Operational productivity and performance in English acute hospitals” (februari 2016) konstaterar han även att det finns orimligt stora skillnader mellan sjukhusen i en rad avseenden.

Några exempel på variationer i procent mellan lägsta respektive högsta värden

* Antalet sjukskötersketimmar per patient och dag; 144 %

* Sjukfrånvaro; 115 %.

* Infektionsfrekvensen efter primära knä- och höftledsplastiker; 700 %

* Genomsnittspriset för en höftprotes; 102 %.

Lorden bedömer att det på några års sikt borde vara fullt möjligt för NHS  att spara i storleksordningen 5 miljarder £, framför allt genom bättre personalplanering, mer effektivt utnyttjande av läkemedel och medicinsk utrustning, förbättrad fastighetsdrift samt mer centraliserad upphandling. För att detta ska vara möjligt krävs dock mycket aktiva åtgärder på alla nivåer inom organisationen, en process som som i sin tur måste stödjas av ett betydligt bättre underlag som gör det möjligt att jämföra produktivitet och kvalitet mellan olika sjukhus.

Att det finns en del att göra framgår av en artikel i dagens The Guardian (8/3) som vet berätta att Englands största sjukhusorganisation, Barts Health NHS Trust  i år väntas redovisa det största underskottet någonsin inom NHS – drygt 134 miljoner £. Barts svarar för driften av fyra sjukhus i östra London, har 15.000 anställda och betjänar cirka 2,5 miljoner invånare.  Överskridandet oroar inte minst Londons GP:s som befarar att resurser avsedda att stärka primärvården nu istället kommer att användas för att täcka sjukhusens minus.

Behovet av att förbättra effektiviteten inom sjukhusvården är förvisso inte ett unikt engelskt problem. I en kommande blogg ska jag återkomma till svenska sjukhus, vars produktivitet nog inte är den bästa.

Lästips - "This is the NHS"

Ett litet lästips för den som vill ta del av andra länders erfarenheter. The Guardian följer i en serie artiklar under en månad den brittiska sjukvården under rubriken ”This is the NHS”. Det rör sig enligt tidningen om den mest ambitiösa granskning som The Guardian gjort. Ambitionen är att ge en bild av vården ur en rad olika aspekter – såväl positiva som negativa.

Att det finns mycket att båda granska och belysa råder det ingen tvekan om. NHS är således en av världens fem största arbetsgivare – tillsammans med giganter som det amerikanska försvarsdepartementet, McDonald´s, Walmart och den kinesiska armén.

Tidpunkten för granskningen är väl vald eftersom NHS står inför sin sedvanliga vinterkris med influensa, brist på vårdplatser samt överfulla akutmottagningar med långa väntetider.