Sjukvårdens digitalisering - visionär glädjekalkyl från McKinsey

Det internationella konsultföretaget McKinsey har på eget initiativ tagit fram rapporten ”Värdet av digital teknik i den svenska vården”. Syftet är att ”visa på det värde som ett systematiskt användande av digital teknik i den svenska hälso- och sjukvården kan skapa.” Att det rör sig om fantastiska möjligheter är det ingen tvekan om; ”sjukdomsfall förebyggs, den medicinska kvaliteten höjs, tillgängligheten till vården ökar samtidigt som arbetsmiljön för vård- och omsorgspersonal förbättras.”

Inte nog med detta; stora besparingar kommer att uppnås. Från och med 2025 skulle det vara möjligt att frigöra 180 miljarder kronor, varav 113 miljarder inom sjukhusvården, 45 miljarder inom primärvården och 25 från omsorgen för äldre och funktionshindrade. Den potentiella besparingen är störst inom primärvården (40 procent av kostnadsbasen), någon mindre inom sjukhusvården (33 procent) och uppgår till 14 procent inom omsorgsverksamheten.

Rapporten innehåller en läsvärd beskrivning av olika tänkbara digitala tillämpningar. Som alltid med framtidsprognoser – och särskilt sådana som framförs med stå stor självsäkerhet som denna – finns det anledning att efterlysa en viss portion av ödmjukhet. Verkligheten har en tendens att överraska och utvecklas på ett annat sätt än aldrig så avancerade profetior.

Det som däremot lyser med sin totala frånvaro är en seriös kalkyl av vilka investeringar som skulle krävas för att åstadkomma en utveckling av det här slaget och hur dessa ska finansieras. Lägg därtill att rapporten i det närmast helt saknar en redovisning av tänkbara nackdelar och de omställningskostnader som radikala och snabba förändringar alltid ger upphov till.

Ett exempel på hur lättvändigt sådana faktorer avfärdas kan illustreras med följande citat från resonemanget om AI (Artificiell Intelligens). ”Utvecklingen kan accelerera men den allmänna uppfattningen är att det dröjer några år innan AI-verktyg tas i bruk på bred front i vården, eftersom det är en förändring som kräver nya arbetssätt och även ett kulturskifte hos vårdpersonalen.”

Förvisso är det inte första gången vi får höra att nya tekniska och medicinska landvinningar dels kommer att förändra vården (vilket de förvisso har gjort historiskt och kommer att göra också i framtiden), dels medföra stora ekonomiska vinster. Vad gäller sistnämnda är min tumregel att utvecklingen i allmänhet medför högre kvalitet – till en högre kostnad.

Bortsett från dessa futila invändningar är det en underhållande och visionär rapport på behändiga 25 sidor, om än utan ekonomisk verklighetsförankring.