Bristande förtroende för svensk hälso- och sjukvård i internationell studie

Myndigheten Vårdanalys publicerar varje år den svenska delen av den internationella IHP-undersökningen (International Health Policy Survey), som genomförs av den amerikanska stiftelsen The Commonwealth Fund.  2016 års undersökning har vänt sig till befolkningen (18 år och äldre). Totalt har drygt 7 100 svenskar besvarat enkäten. Resultatet kan jämföras med tio andra länder som också deltar (Australien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Nya Zeeland, Norge, Schweiz, Storbritannien och USA).

Årets studie visar enligt myndigheten ”att Sverige har svaga resultat på flera viktiga områden så som tillgänglighet, information, delaktighet och samordning”. I Tyskland och Schweiz ansvar över 95 % att den övergripande kvaliteten på sjukvården är god. I botten återfinns USA (58%), Sverige (74 %) och Kanada (77%).

Dessutom sjunker svenskarnas förtroende för vården. Andelen som tycker att ”hälso- och sjukvårdssystemet på det hela taget fungerar bra och endast mindre förändringar krävs för att det ska fungera bättre” har minskat avsevärt sedan 2010 – från 44 %  år 2010 respektive 43 % år 2013 till 31% i årets undersökning. Även här det bara USA som är sämre med sina 19%. I topp hittar vi Tyskland (60 %), Norge (59 %)  och Schweiz (58 %),

Samma trend kunde för övrigt noteras i 2015 års studie där de svarande utgjordes av läkare i primärvården. Vårdanalys konstaterar att ”undersökningen visar något av en paradox i svensk hälso- och sjukvård – de svenska patienterna har i många avseenden sämre erfarenhet av vården än patienterna i övriga länder, samtidigt som andra studier visar att Sverige har medicinska resultat som står sig väl i en internationell jämförelse.”

Kort om de svenska resultaten i övrigt i förhållande till utfallet i övriga länder.

• Få patienter avstår från vård på grund av kostnaden
• Betydligt färre svenskar har en fast läkarkontakt
• Svenska patienter upplever en sämre tillgänglighet till såväl primärvård som specialistsjukvård och akutsjukvård
• Svenska patienter med kronisk sjukdom är mindre delaktiga i vård och behandling

Årets rapport bekräftar att Sverige fortsätter att i jämförelse med andra länder uppvisa tydliga brister vad gäller tillgänglighet, information, delaktighet och koordinering. Varför det är på det sättet ger studien inget svar på – här får vi vänta på en fördjupad analys av de svenska resultaten som Vårdanalys kommer med under 2017. Min egen teori är att bristerna i detta avseende sannolikt i inte obetydlig utsträckning kan antas bero på primärvårdens svaga ställning i förhållande till sjukhusspecialiteterna.

Mer uppseendeväckande är minskningen av antalet svenska respondenter som tycker att vårdsystemet på det hela fungerar bra. Här kan man verkligen tala om ett ras - från drygt 40 % till 31 % på bara ett par år. Om detta inte bara är en tillfällighet utan speglar en reell och påtaglig försämring i svenskarnas tilltro till den egna hälso- och sjukvården är det ingen tvekan om att det krävs förtroendeskapande insatser.