Med sommaren i
backspegeln har nyhetsflödet tagit ny fart. Här kommer ett litet nedslag i
några i mitt tycke särskilt intressanta frågor.
Den femte
upplagan av SYLF:s AT-ranking har besvarats av nästan 1600 AT-läkare som
fullgör eller nyss avslutat sin AT-tjänstgöring. SYLF skriver på sin hemsida
att de svarande ger ”en oroväckande bild av tillståndet för AT. Medan AT
fortfarande håller hög kvalitet på många orter och kliniker berättar ett mycket
stort antal svarande, från en lång rad av landets AT-orter, om en AT vars roll
som utbildningstjänst och yrkesintroduktion allt mer utarmas”. För första
gången har SYLF frågat om AT-läkarna (i praktiken) tjänstgör som ensam
primärjour på akuten utan stöd av en legitimerad läkare. Nästan 2/3 svarar ja
på frågan, något som sannolikt kommer att noteras med stort intresse av IVO.
På tal om AT så
har SKL yttrat sig över förslaget till reformerad läkarutbildning. Inte helt oväntat
blir det tummen ner för ett avskaffande av AT-tjänstgöringen. AT är en viktig
rekrytringsbas för landstingen och osäkerheten är stor om konsekvenserna av
förslaget.
SKL :s
invändningar torde väga tungt i den här frågan och därför är min prognos att AT
blir kvar, möjligen med vissa mindre justeringar. En liten öppning från SKL:s
sida är kanske formuleringen att det i vart fall krävs ”ytterligare utredning”
om AT ska upphöra.
I en tidigare
blogg (6/5) har jag diskuterat konsekvenserna av att allt fler sjukhus nu inför
särskilda akutläkare. För den intresserade kan jag rekommendera artikeln ”Stort
behov av akutläkare på jourtid” som beskriver erfarenheterna av ett
akutläkarprojekt vid Norrlands universitetssjukhus (NUS). Klart läsvärt!
För ganska många
år deltog jag tillsammans med kollegor från såväl Sverige som Storbritannien i
en studieresa till Nederländerna för att lära oss mer om hur ett
försäkringsfinansierat sjukvårdssystem med konkurrerande utförare fungerar.
Trots stora ansträngningar av våra tillmötesgående holländska värdar kunde vi
bara konstatera att upplägget var alltför komplicerat för att förstås. Dock
sade man sig vara nöjd med resultaten så vår slutsats var enkel; ”if it ain´t
broke, don´t fix it”.
Så blev det nu
inte och en omfattande sjukvårdsreform genomfördes för drygt ett decennium
sedan, vars konsekvenser finns beskrivna i NEJM:s senaste presentation av olika länders sjukvårdssystem. Än en gång
besannas slutsatsen stora och övergripande sjukvårdsreformer är något av ett
vågspel. Artikelförfattaren konstaterar således att ”Det holländska
experimentet med införande av reglerad konkurrens tar tid, är tekniskt och
politiskt komplext och kräver många ad-hoc-lösningar – samtidigt som utfallet
är långt ifrån säkert […] Efter nästan 10 år har inte reformen medfört vare sig
den önskade kostnadskontrollen eller det förväntade kvalitetslyftet”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar