Blandat konfekt – om AT-läkare, akutläkare och holländsk sjukvårdsreform efter tio år

Med sommaren i backspegeln har nyhetsflödet tagit ny fart. Här kommer ett litet nedslag i några i mitt tycke särskilt intressanta frågor.

Den femte upplagan av SYLF:s AT-ranking har besvarats av nästan 1600 AT-läkare som fullgör eller nyss avslutat sin AT-tjänstgöring. SYLF skriver på sin hemsida att de svarande ger ”en oroväckande bild av tillståndet för AT. Medan AT fortfarande håller hög kvalitet på många orter och kliniker berättar ett mycket stort antal svarande, från en lång rad av landets AT-orter, om en AT vars roll som utbildningstjänst och yrkesintroduktion allt mer utarmas”. För första gången har SYLF frågat om AT-läkarna (i praktiken) tjänstgör som ensam primärjour på akuten utan stöd av en legitimerad läkare. Nästan 2/3 svarar ja på frågan, något som sannolikt kommer att noteras med stort intresse av IVO.

På tal om AT så har SKL yttrat sig över förslaget till reformerad läkarutbildning. Inte helt oväntat blir det tummen ner för ett avskaffande av AT-tjänstgöringen. AT är en viktig rekrytringsbas för landstingen och osäkerheten är stor om konsekvenserna av förslaget.

SKL :s invändningar torde väga tungt i den här frågan och därför är min prognos att AT blir kvar, möjligen med vissa mindre justeringar. En liten öppning från SKL:s sida är kanske formuleringen att det i vart fall krävs ”ytterligare utredning” om AT ska upphöra.

I en tidigare blogg (6/5) har jag diskuterat konsekvenserna av att allt fler sjukhus nu inför särskilda akutläkare. För den intresserade kan jag rekommendera artikeln ”Stort behov av akutläkare på jourtid” som beskriver erfarenheterna av ett akutläkarprojekt vid Norrlands universitetssjukhus (NUS). Klart läsvärt!

För ganska många år deltog jag tillsammans med kollegor från såväl Sverige som Storbritannien i en studieresa till Nederländerna för att lära oss mer om hur ett försäkringsfinansierat sjukvårdssystem med konkurrerande utförare fungerar. Trots stora ansträngningar av våra tillmötesgående holländska värdar kunde vi bara konstatera att upplägget var alltför komplicerat för att förstås. Dock sade man sig vara nöjd med resultaten så vår slutsats var enkel; ”if it ain´t broke, don´t fix it”.

Så blev det nu inte och en omfattande sjukvårdsreform genomfördes för drygt ett decennium sedan, vars konsekvenser finns beskrivna i NEJM:s senaste presentation av olika länders sjukvårdssystem. Än en gång besannas slutsatsen stora och övergripande sjukvårdsreformer är något av ett vågspel. Artikelförfattaren konstaterar således att ”Det holländska experimentet med införande av reglerad konkurrens tar tid, är tekniskt och politiskt komplext och kräver många ad-hoc-lösningar – samtidigt som utfallet är långt ifrån säkert […] Efter nästan 10 år har inte reformen medfört vare sig den önskade kostnadskontrollen eller det förväntade kvalitetslyftet”.